Om nyttan av att prata (och ett jobbigt svar)
Hur lustig och rolig är inte världen!? Ägnar fredag förmiddag åt två samtal och här kommer en kort resumé.
Först en timmes intervju med en entrepenör, och det roliga är att märka hur frågorna faktiskt är till nytta för henne: Vilken story sammanfattar vad du gör? Hur ser din kunds persona ut? Vad hade du önskat att du vetat i starten? Svaret på den sista frågan blir: Mer om ren, rå försäljning. Och då inser jag att det kan nog jag behöva.
Hon talar om svårigheten att få kunden att inse vikten av att arbeta långsiktigt och inte bara göra en enskild rolig sak, och då inser jag att det är det som irriterat mig med Improv Everywheres jobb för Biblioteket på Manhattan "Return of the Ghostbusters" är just att när de går in och gör EN rolig sak, då gör de reklam för sig själva. Om Biblioteket gjort en serie av events hade De ägt storyn.
Efter detta blir man intervjuad av en man som gör en film om valrörelsen och vill höra min åsikt, som expert på hur improvisation fungerar (Keith Johnstone-expert!), en sida som jag inte lyft fram så mycket på sistonde, och jag inser till min förvåning att det är enkelt och roligt att svara, att bejaka denna sida av sin kunskap, och att jag borde väva in den mer i vad jag nu gör.
Att se. Att bli sedd. Yey! Mer intervjuer!
Har f.ö. snabbslukat Malcolm Gladwells "Framgångsfaktorn". Bra sidoläsning. Påpekar det uppenbara att det inte alltid handlar om att allt står och faller med dig. Ibland kommer framgången när man ändrar förutsättningarna.
Den ger ett smart svar på frågan "Varför är kineser bra på matte?" och den ger det jobbiga svaret på "Hur blir man riktigt bra på något?" (Svaret är: Du arbetar minst 10.000 timmar med det)
Först en timmes intervju med en entrepenör, och det roliga är att märka hur frågorna faktiskt är till nytta för henne: Vilken story sammanfattar vad du gör? Hur ser din kunds persona ut? Vad hade du önskat att du vetat i starten? Svaret på den sista frågan blir: Mer om ren, rå försäljning. Och då inser jag att det kan nog jag behöva.
Hon talar om svårigheten att få kunden att inse vikten av att arbeta långsiktigt och inte bara göra en enskild rolig sak, och då inser jag att det är det som irriterat mig med Improv Everywheres jobb för Biblioteket på Manhattan "Return of the Ghostbusters" är just att när de går in och gör EN rolig sak, då gör de reklam för sig själva. Om Biblioteket gjort en serie av events hade De ägt storyn.
Efter detta blir man intervjuad av en man som gör en film om valrörelsen och vill höra min åsikt, som expert på hur improvisation fungerar (Keith Johnstone-expert!), en sida som jag inte lyft fram så mycket på sistonde, och jag inser till min förvåning att det är enkelt och roligt att svara, att bejaka denna sida av sin kunskap, och att jag borde väva in den mer i vad jag nu gör.
Att se. Att bli sedd. Yey! Mer intervjuer!
Har f.ö. snabbslukat Malcolm Gladwells "Framgångsfaktorn". Bra sidoläsning. Påpekar det uppenbara att det inte alltid handlar om att allt står och faller med dig. Ibland kommer framgången när man ändrar förutsättningarna.
Den ger ett smart svar på frågan "Varför är kineser bra på matte?" och den ger det jobbiga svaret på "Hur blir man riktigt bra på något?" (Svaret är: Du arbetar minst 10.000 timmar med det)
Kommentarer
Trackback
